-
pulsen höjs, hjärtat pumpar snabbare! Allt annat försvinner, det är liksom som att man står där ensam med artisten.
Min första tår över kinden kom när Håkan körde kom igen Lena vilket var som nummer två. Han kom in i en rutig kavaj, hatt och ett par svarta jeans. Hans klädsel var inte noga utvald utan han trivdes nog bara mest i den. Han spelade och sjöng. Känslan går inte att förklara, jag grät, Alex grät, vi skrek.. och så var det i ungefär två timmar. De hade en paus på 3-4 minuter, vi hann andas och varva ner men efter pausen gick pulsen upp i max! Håkan kommer in med Lars Winnerbäck och då brast allt, lyckan som uppstår tror man inte finns, men igår fick jag min bekräftad. Jag var lycklig till 1000. Ungefär lika lycklig som jag var på Kent förra sommaren.
När vi kom hem låg jag bara i min säng, kunde inte sova.. Hjärtat pressades mot täcket och ryggen trycktes ner i sängen. Min kropp var slut men mitt hjärta hade bara börjat.
Håkan fångade mitt hjärta!
